När min syrra väntade barn så tänkte jag att jag måste ju sy ett täcke till knodden. Men som vanligt så missade jag deadline! Gabriel kom ut 1 maj och jag hade inte ens börjat att tänka på tyger en gång... Lite bra, tyckte jag ju då, eftersom jag då visste könet och kunde anpassa tygvalet efter det. Jag tror att det dröjde till juni innan jag kom till skott och faktiskt köpte tyger men sedan brakade det loss och hände en hel del faktiskt.
Men sedan blev det ligggande. Ja, ni kanske vet hur det är? Man har bara ingen lust längre. Annat lockar eller så är det en massa måsten som ska göras. Min första semestervecka, som inföll i augusti, tillbringade jag i Fläckebo utanför Sala, på ett syläger anordnat av Gittan Wäfors. Där återfick jag lusten att sy och det har peppar, peppar hållt i sig sedan dess. Jag tog med Gabriels täcke till Fläckebo, tanken var att jag skulle sy det klart där. Men Gittan hade ju så många roliga projekt till oss som jag bara inte kunde motstå. Så täcket blev liggande. Igen..
Men när jag åkte hem från syveckan så lovade jag mig själv en sak. Det är nämligen så här att sedan jag började med lappteknik 2007 så har jag antingen varit på eller av om ni förstår vad jag menar. Jag har sytt massor i perioder medan jag andra perioder inte sytt ett dugg. Tyvärr har de perioderna varit de längsta. Eftersom vi har hästar som tar väldigt mycket tid och ork så har jag skyllt lite på det. Detta har resulterat i att jag inte tyckt att jag kommit ifrån nybörjarstadiet någongång. Jag har sytt, haft en lång period av icke-syende och när det sedan ska sättas igång igen så har jag nästan glömt bort hur man gör!! Därför lovade jag mig själv när jag, full av inspiration, lämnade syveckan i somras, att jag ska sy lite grann varje dag. Om det så bara blir ett enda stygn så ska jag sy lite varje dag. Just för att hålla igång det.
Det har faktiskt funkat!! Första dagen sket det sig visserligen men i stort så har det gått bra. Jag syr nästan varje dag och det blir ju desto roligare när jag märker att jag hinner mer. Och faktiskt blir klar med saker! Nu har Gabriel äntligen fått sitt täcke, han fick det faktiskt för ungefär en månad sedan, tror jag. Nog fick han vänta men det blev iaf inget UFO. =)
Det är jättefint. Jag syr nästan varje dag. För det mesta några timmar. Ibland blir det mer och ibland lite mindre. Tyvärr alldeles för sällan med lappteknik. Det är så mycket annat som hägrar mer.
SvaraRaderaVilket fin lapptäcke, det finns mycket att totta på för en liten krabat. Trevlig helg. Kram sytanten
SvaraRaderaVad kul att du hittade till mig så jag kunde hitta till dig :) Vad duktig du är på det här med lappteknik. Jag blir så imponerad av alla som kan.. Själv är jag ju i extremt nybörjar stadiet :)
SvaraRaderaEtt jättefint täcke till en kille.
SvaraRaderaTack för att du tittade in till mig.
Har inte orkat med vare sig syningen eller bloggandet en längre tid.Men nu tror jag att både orken och lusten har återvänt.
Ha en bra dag.
Man måste liksom sparka sig själv därbak för att komma igång med saker ibland.
SvaraRaderaNär det blivit en vana, så rullar det oftast bara på sen. :)
Jättefint täcke blev det i alla fall, och känner jag dig rätt, så har det också blivit en del annat fint också.
snyggt, jag vill sy en onepiece du vet sparkdräkt till vuxna ,vet du hur mag får ett mönster ?
SvaraRaderaDet var lars som hadde butiken
Imponerande arbete!
SvaraRadera